Ordlista för inköp och tillverkning

Fräsning där verktyget kan röra sig i fem axlar samtidigt.

Slipande medel och pastor som används vid trumling, polering och blästring för att avgrada, jämna ut eller blanka en yta.

Hårt, kornigt material som avverkar eller slipar en yta, till exempel aluminiumoxid, kiselkarbid eller diamant.

Mätsystem som alltid vet sin exakta position, även direkt efter att strömmen slagits på.

Tillverkning där detaljen byggs upp lager för lager direkt från en 3D-modell, ofta kallat 3D-printning.

Korrosion som angriper ytan jämnt, så att materialet tunnas ut.

Aluminium legerat med exempelvis magnesium, kisel, koppar eller zink.

Beteckning som anger hur en aluminiumlegering är behandlad, till exempel O (glödgad), H (kallbearbetad) eller T6 (upplösningsbehandlad och åldrad).

När ett materials egenskaper skiljer sig åt i olika riktningar, till exempel i valsad plåt.

Värmebehandling efter härdning där stålet värms till en lägre temperatur.

Förmågan hos ett härdat stål att behålla sin hårdhet när det värms upp, till exempel vid anlöpning eller användning vid hög temperatur.

Ökad sprödhet som kan uppstå i vissa stål när de anlöps inom vissa temperaturintervall.

Elektrokemisk ytbehandling av aluminium som bygger upp ett tåligt oxidskikt.

Antalet korta svetsar i en intermittent svets, angivet i svetsbeteckningen.

De minsta byggstenarna i ett grundämne.

Svarv som arbetar automatiskt med stångmatning och dessutom har en driven frässpindel.

Handverktyg med vridbart blad för att ta bort grader på kanter och hål.

Borttagning av grader, alltså vassa kanter och materialrester som uppstår vid bearbetning.

Svarvoperation där ett smalt stickverktyg skär av den färdiga detaljen från stången.

Avståndet mellan delsvetsarna i en intermittent svets, angivet i svetsbeteckningen.

Långt bärande element, ofta av stål eller aluminium, till exempel I-balk, H-balk eller U-balk.

Slipmaskin med ett slipband som löper runt valsar.

Förhållandet mellan basiska och sura oxider i slaggen.

Bergart som är den viktigaste råvaran för framställning av aluminium.

Body Centered Cubic, kubiskt rymdcentrerad kristallstruktur.

Hur lätt ett material är att bearbeta.

Kemisk rengöring av metallytor, till exempel rostfritt stål efter svetsning, där oxider och missfärgningar tas bort.

Halvfabrikat av stål eller aluminium med kvadratiskt eller runt tvärsnitt som valsas eller pressas vidare till stång, tråd och profiler.

Maskin som hugger och bilar i betong, sten och kakel.

Utbytbara skruvspetsar som sätts i en skruvdragare eller bitshållare.

Gängad hylsa som nitas fast i plåt eller rör från ena sidan och ger en gänga att skruva i.

Kraftiga halvfabrikat av stål med stort kvadratiskt tvärsnitt som valsas vidare till balkar och grova profiler.

Formningsmetod för ihåliga plastdetaljer, som flaskor och behållare.

Tryckluften som driver blästermedlet.

Rengöring eller bearbetning av en yta genom att ett blästermedel skjuts mot den.

Kombinationsverktyg som både borrar hålet och fräser gängan i samma moment.

Gängtapp med en borrspets längst fram, så att hålet borras och gängas i ett och samma moment.

Maskin eller handverktyg för borrning, till exempel pelarborrmaskin eller sladdlös borrmaskin.

Skärande bearbetning där ett roterande borr tar upp hål i materialet.

Samlingsnamn för olika borrar, till exempel spiralborrar, centreringsborrar, stegborrar, försänkningsborrar och borrar med utbytbara skär.

Hårdhetsmätning där en kula trycks in i materialet och storleken på intrycket mäts.

Brotschar avsedda för större hål, ofta med utbytbara eller ställbara skär.

Efterbearbetning av ett borrat hål med ett brotschverktyg för att få exakt diameter och fin ytfinhet.

Hur mycket ett provstav har förlängts när den går av i ett dragprov, i procent.

Den högsta spänning ett material klarar i ett dragprov innan det går av.

Ett materials motstånd mot att en befintlig spricka växer.

Kniv med ett blad som bryts av i segment när det blir slött.

Kraftigt järnspett för att bända och bryta, även kallat kofot.

Den punkt där laserstrålen är som smalast och energitätheten högst.

Kraftig sax för att klippa bultar, kättingar och armeringsjärn.

Handsåg med smalt blad i en båge, för att såga metall.

Såg med blad spänt i en båge, för grövre sågning i trä eller metall.

Spänning som uppstår när en balk eller detalj böjs, med drag på ena sidan och tryck på den andra.

Computer Aided Design, datorstödd konstruktion.

Computer Aided Manufacturing, datorstödd tillverkning.

Diagram som visar vilka strukturer ett stål får vid olika svalningshastigheter.

Kort och styvt borr som gör en liten startgrop eller ett centrumhål.

Gjutmetod där formen roterar snabbt medan smältan hälls i, så att metallen pressas ut mot formens vägg.

Hela förloppet för en smälta i ugnen, från chargering av råvaror till tappning.

Verktygshållare som är anpassade för gängtappar, ofta med längdkompensering eller momentkoppling.

Elektrisk såg med runt sågblad för raka snitt.

Sammanfogning av plåtar genom att de pressas och formas in i varandra med ett verktyg, utan skruv, nit eller svets.

Koordinatmätmaskin där mäthuvudet sitter på en bro som rör sig över mätbordet.

Koordinatmätmaskin med en utskjutande arm.

Stor koordinatmätmaskin där bron vilar på pelare.

Cold Metal Transfer, en variant av MIG/MAG-svetsning där tråden dras tillbaka i varje droppövergång.

Datorstyrd bearbetning där maskinen följer ett program för att fräsa, svarva eller borra detaljer.

Laser där en gasblandning med koldioxid är det aktiva mediet.

Valsad plåt eller band som är upprullad till en rulle.

Anordning i ett varmvalsverk som rullar upp det varma bandet tillfälligt, så att temperaturen blir jämnare inför nästa valsning.

Den temperatur där ett ferromagnetiskt material förlorar sin magnetism.

Ökning av hållfasthet och hårdhet när en metall kallbearbetas.

Förändring av egenskaperna med tiden efter kallbearbetning, som kan öka hållfastheten men minska segheten.

Längden på varje enskild delsvets i en intermittent svets.

Borttagning av löst syre ur stålsmältan, till exempel genom tillsats av aluminium eller kisel.

Förflyttning av atomer i ett material, som går snabbare vid högre temperatur.

Ett linjefel i kristallgittret.

Förflyttningen av dislokationer genom kristallen, som gör att metallen kan formas utan att spricka.

Formning där en plåt pressas ned i en matris så att den får en djup, kopp- eller lådformad geometri.

Bearbetning där ett långt verktyg med successivt större tänder dras genom eller längs arbetsstycket.

Den högsta dragspänning ett material tål innan det går av.

Provning där en provstav dras isär under kontrollerade former för att mäta sträckgräns, brottgräns och brottförlängning.

Diagram som visar sambandet mellan spänning och töjning i ett dragprov.

Spänning som drar isär materialet.

Se dragbrotschning.

Dorn som används med hammare för att slå ut eller in stift och pinnar.

Borr för hål till styrpinnar och dubbar, där hålet behöver hålla snäv tolerans och god rakhet.

Ett materials förmåga att deformeras plastiskt utan att spricka.

Valsverk med två valsar där materialet passerar mellan dem.

Filformat för 2D-ritningar som används bland annat vid laserskärning och plåtbearbetning.

Fräsmetod där verktygsbanan anpassas så att verktyget alltid har ungefär samma ingrepp i materialet.

Munstycken som formar gas- eller plasmaströmmen vid skärning.

Operationer som förbättrar ett borrat hål, till exempel brotschning, uppborrning, hening eller rullning.

Mått på ett materials styvhet, alltså hur mycket det töjs elastiskt vid en viss spänning.

Formändring som går tillbaka helt när belastningen tas bort.

Material som tål mycket höga temperaturer utan att smälta eller förlora hållfasthet, till exempel tegel och massor i ugnar och skänkar.

System där elmotorer med styrning driver en maskins rörelser.

Hjälpmedel som visar med ljus eller signal när verktyget nuddar kanten på en ledande detalj.

Hur bra ett material leder elektrisk ström.

Motståndet mot elektrisk ström i ett material eller en ledare, mätt i ohm.

Rangordning av metaller efter hur ädla de är.

Kemisk process där elektrisk ström driver en reaktion, till exempel vid förkromning eller framställning av aluminium.

Magnet som skapas av elektrisk ström genom en spole och kan slås av och på.

Det område runt atomkärnan där elektronerna befinner sig.

Anordning som skapar och styr en stråle av elektroner, till exempel vid elektronstrålesvetsning i vakuum.

Elektrokemisk process som jämnar ut och blanker ytan på metall, oftast rostfritt stål.

Elektrisk hyvel för att jämna till och tunna av trä.

Motor som omvandlar elektrisk energi till rörelse.

När en atom eller molekyl sänder ut energi i form av ljus.

Europeisk standard för tillverkning av bärande stål- och aluminiumkonstruktioner.

När en elektron tillförs energi och lyfts till en högre energinivå.

När en molekyl tillförs energi och hamnar i ett högre energitillstånd, till exempel i en CO2-laser.

Formningsmetod där plast pressas genom ett munstycke så att den får en kontinuerlig profil, till exempel rör, lister och slangar.

Strängpressning av profiler med många hålrum eller detaljerade former, till exempel kylflänsar och ramprofiler.

Strängpressning av sömlösa rör där en dorn i munstycket formar rörets insida.

Sammanfogning av plåtkanter genom att de viks in i varandra och pressas ihop.

Fräsning av en fas, alltså en sned kant, på en detalj.

Face Centered Cubic, kubiskt ytcentrerad kristallstruktur.

Material som kan magnetiseras starkt, till exempel järn, nickel och kobolt.

Laser där ljuset förstärks i en optisk fiber.

Tillverkning av små detaljer med mycket snäva toleranser, till exempel till instrument, medicinteknik och elektronik.

Anordning som håller och positionerar en detalj under bearbetning, svetsning, montering eller mätning.

Tång med plana, breda käftar för att böja och hålla plåt och tråd.

Verktygsmaskin som kan utföra flera olika operationer, till exempel fräsning, borrning och gängning, med automatisk verktygsväxling.

Fixtur med flera sidor där många detaljer kan spännas upp samtidigt.

Medel som löser upp oxider och skyddar ytan vid lödning och vissa svetsmetoder, så att tillsatsmaterialet fäster.

Fog där plåtkanterna är uppvikta till flänsar som smälts ihop.

Sensor som mäter flödet av en vätska eller gas.

Handsåg för trä med brett blad.

Hur väl ett material kan formas, till exempel bockas eller djupdras, utan att spricka.

Tillverkningsmetod för plast- och gummidetaljer där materialet pressas i en uppvärmd form tills det härdar.

Den vanligaste metoden för att tillverka plastdetaljer.

Hur väl ett material behåller sina mått och sin form vid härdning, utan att slå sig eller ändra storlek.

Borttagning av fosfor ur smältan med hjälp av slagg, eftersom fosfor gör stålet sprött.

Den minsta enheten, en ljuspartikel, av ljus och annan elektromagnetisk strålning.

Plast som härdar när den belyses med UV-ljus.

Svetsmetod där värmen skapas genom friktion när delarna roterar eller rör sig mot varandra under tryck.

Anordning som håller detaljen på plats under fräsning.

Skärande bearbetning där ett roterande verktyg avverkar material från ett fastspänt arbetsstycke.

Tillverkning av kugghjul genom fräsning, till exempel med valsfräs eller formfräs.

Geometrin på ett frässkär, till exempel spånvinkel, släppvinkel och ställvinkel.

Skärande verktyg för fräsning, till exempel pinnfräsar, planfräsar, skivfräsar och profilfräsar.

En förfrågan där inköparen samlar in information om leverantörers förmåga, kapacitet och certifikat, ofta innan en offertförfrågan skickas.

Ytbehandling där ett skikt av krom läggs på elektrolytiskt.

Ytbehandling där ett skikt av nickel läggs på detaljen, elektrolytiskt eller kemiskt.

Det gradvisa slitaget på ett skärande verktyg, till exempel fasförslitning, gropförslitning och eggutbrott.

Noggrann kontroll av den första tillverkade detaljen i en ny serie innan full produktion startar.

Verktyg som gör en konisk försänkning i ett hål, så att en skruv med försänkt huvud hamnar i nivå med ytan.

Fräsning av en försänkning eller plansänkning runt ett hål, till exempel för skruvskallar eller för att få en plan anliggningsyta.

Ytbehandling där stål täcks med ett lager zink som skydd mot korrosion.

Praktisk rangordning av metaller i till exempel havsvatten, som används för att bedöma risken för galvanisk korrosion.

Korrosion som uppstår när två olika metaller är i elektrisk kontakt i en fuktig miljö.

Skyddsgaser som skyddar smältan mot luft, till exempel argon, koldioxid och blandgaser.

Gaser som används vid skärning, till exempel syre för kolstål och kväve för rostfritt och aluminium vid laserskärning.

Mängden lösta gaser, till exempel väte, kväve och syre, i en metall.

Skärmetod där stål värms med en gaslåga och sedan förbränns i en syrgasstråle.

Hur väl ett material fyller formen och stelnar utan defekter vid gjutning.

Filter, ofta keramiskt, som placeras i ingötssystemet och fångar slagg och föroreningar innan metallen når formen.

Tillverkningsmetod där smält metall hälls i en form och får stelna.

Pulver som läggs på smältan i kokillen vid stränggjutning.

Sand med bindemedel som används för att göra formar och kärnor vid sandgjutning.

Tunt överskottsmaterial som tränger ut i skarvar och partytor.

Det kristallplan där dislokationer lättast rör sig och där plastisk deformation sker.

Rullning av en yta med hårda rullar under tryck, så att ytan blir slät och får ökad hårdhet.

Värmebehandling där metallen värms och sedan svalnar långsamt.

Det oxidlager som bildas på stål vid varmvalsning och smide.

Bearbetningsmetod där material avlägsnas med elektriska gnistor mellan en elektrod och arbetsstycket.

Den elektriska urladdning mellan elektrod och arbetsstycke som smälter och förångar små mängder material vid gnistbearbetning.

Uppborrning i två steg, där grovborrningen tar bort det mesta av materialet och finborrningen ger rätt mått och yta.

Grovbearbetning tar bort mycket material snabbt, medan finbearbetning ger slutligt mått och ytfinhet.

Den symbol på en ritning som anger fogtyp, till exempel kälsvets eller V-fog.

Klubba med gummihuvud som slår utan att skada ytan.

Den del av malmen som inte innehåller den eftersökta metallen, till exempel kvarts och kalk.

Borr med rätt diameter för det hål som sedan ska gängas.

Framställning av gängor med ett fräsverktyg som följer en spiralformad bana.

Insatser av tråd eller hylsa som skruvas in i ett gängat hål för att ge starkare gängor eller laga skadade gängor, till exempel i aluminium.

Framställning av gängor, antingen invändigt i ett hål eller utvändigt på en axel.

Spiralformade spår på en axel eller i ett hål som gör att delar kan skruvas ihop.

Verktyg för att skära utvändiga gängor på exempelvis en stång eller bult.

Verktyg för att skära invändiga gängor i ett hål.

Gängtapp där tänderna på den bakre delen är glesare.

Fog mellan en rundad yta och en plan yta.

Stumfog där bara den ena kanten fasas.

Fog där ena kanten fasas med en rak rotsida och den andra är rak.

Gängverktyg som används för hand med vändjärn eller snitthållare, till exempel vid reparationer och enstaka hål.

Flytande eller trögflytande plastmaterial som härdar till fast form, till exempel epoxi och polyester.

Hexagonal Close Packed, hexagonal tätpackad kristallstruktur.

Finbearbetning av hål, till exempel cylinderlopp, med slipstenar som roterar och rör sig fram och tillbaka.

Värmebehandling som jämnar ut sammansättningen i ett material, till exempel i göt före valsning eller strängpressning.

Koordinatmätmaskin med horisontell arm som passar stora och långa detaljer, till exempel bilkarosser.

Formning där rör eller plåt pressas mot en form med hjälp av vätsketryck.

Sats med hylsor i olika storlekar och spärrskaft för att dra åt och lossa muttrar och skruvar.

Duplexstål med ännu högre legeringshalter än super duplex, för de mest krävande miljöerna.

Samlingsnamn för operationer som gör eller förbättrar hål, till exempel borrning, uppborrning, brotschning, gängning och hening.

Kort med hål som förr användes för att lagra program och data, bland annat för tidiga NC-maskiner.

Ett materials förmåga att stå emot belastning utan att deformeras eller gå sönder.

Ett materials motstånd mot intryckning eller repor.

Sammanfogning av metaller med ett tillsatsmaterial som smälter över 450 °C, utan att grundmaterialet smälter.

Material som behåller sin magnetism, till exempel permanentmagneter.

Linjen med pil på en ritning som pekar ut var svetsen ska göras.

Hur djupt ett stål kan härdas när det kyls.

Värmebehandling där stål värms upp och sedan kyls snabbt för att bli hårdare och mer slitstarkt.

Att en längre arm ger större moment med samma kraft.

Mätdon som mäter höjder från ett mätbord och kan användas för att rita upp markeringar.

Fräsning av en vertikal vägg och en plan botten samtidigt, ofta med ett skär som har 90 graders ställvinkel.

Fyllning av porer i en detalj med olja, harts eller plast, till exempel för att göra den tät eller självsmörjande.

Härdning där bara ytan eller en del av detaljen värms med ett magnetfält och sedan kyls snabbt.

Sensor som känner av metallföremål utan beröring med hjälp av ett magnetfält.

Gas som inte reagerar kemiskt med smältan, till exempel argon och helium.

Fyllning av porerna i en sintrad detalj med en annan metall, till exempel koppar, för att öka densitet och hållfasthet.

Det ett företag behöver köpa in för att kunna tillverka, till exempel detaljer, komponenter eller tjänster.

Hur små partiklar av oxider och sulfider fördelas i stålet.

Korrosion längs korngränserna, till exempel i rostfritt stål som värmts felaktigt.

Borrning där borret dras tillbaka med jämna mellanrum för att bryta och föra ut spånorna.

När ett materials egenskaper är lika i alla riktningar.

Internationell standard för miljöledningssystem.

Grupp 1 omfattar metoder där värmen kommer från en ljusbåge, till exempel pinnsvetsning, MIG/MAG och TIG.

Grupp 2 omfattar metoder där värmen skapas av elektriskt motstånd när ström går genom delarna, till exempel punkt- och sömsvetsning.

Grupp 3 omfattar svetsning där värmen kommer från en gaslåga, oftast acetylen och syrgas.

Grupp 4 omfattar metoder där delarna fogas med tryck, ofta tillsammans med värme, till exempel friktionssvetsning.

Grupp 5 omfattar svetsning med en energirik stråle, till exempel elektronstråle- och lasersvetsning.

Grupp 7 omfattar metoder som inte passar i de andra grupperna, till exempel bultsvetsning och induktionssvetsning.

Grupp 8 omfattar termiska skär- och mejslingsmetoder, till exempel gasskärning, plasmaskärning och laserskärning.

Grupp 9 omfattar lödmetoder där tillsatsmaterialet smälter men inte grundmaterialet.

Standard som ger varje svets-, löd- och skärmetod ett nummer, till exempel 111 för pinnsvetsning, 135 för MAG och 141 för TIG.

Internationell standard för kvalitetsledningssystem som ofta efterfrågas av inköpare.

Stumfog där kanterna är raka och inte fasas.

Den metall som är huvudbeståndsdel i stål och gjutjärn.

Bergart med hög halt av järnoxider som är grundråvaran för framställning av järn och stål.

Fasdiagram som visar vilka strukturer järn och kol bildar vid olika temperaturer och kolhalter.

Fog där bara den ena kanten har en rundad J-form.

Anslutningar som pressas eller löds fast på en elkabel så att den kan skruvas fast i en kontakt eller plint.

Tång som pressar fast kabelskor på kablar med rätt kraft.

Plastisk bearbetning av metall under rekristallisationstemperaturen.

Formning där metall vid rumstemperatur pressas så att den flyter in i en form, till exempel vid tillverkning av hylsor och bultar.

Formning av metall vid rumstemperatur, till exempel kallbockning, kallvalsning och kallstukning.

Bearbetning där plåt bockas längs en rak linje i en kantpress.

Fog där kanterna på två plåtar ligger parallellt mot varandra och svetsas ihop längs kanten.

Över- och underverktyg i en kantpress som bestämmer bockningens vinkel och radie.

När ångbubblor bildas och kollapsar i en vätska och skadar ytan, till exempel på pumphjul och propellrar.

Hålrummen i en gjutform eller ett formverktyg som ger detaljen dess form.

Verktygsmagasin där verktygen sitter på en kedja.

De krafter som håller ihop atomer.

Kompositmaterial av keram och metall som kombinerar keramens hårdhet med metallens seghet.

Tillverkning av kilspår genom att ett verktyg hyvlar eller stöter spåret i flera passager.

Delning av plåt eller stång med två eggar som skjuvar materialet, till exempel i en plåtsax eller gradsax.

Glödgning av coils i en ugn med en huv, klocka, över.

Hammare med klo på baksidan för att dra ut spik.

Hårdhetsmätning med en avlång diamant som passar tunna skikt och spröda material.

Den magnetfältsstyrka som krävs för att avmagnetisera ett material.

Permanent gjutform av metall som kan användas många gånger.

Gjutmetod där smältan hälls i en permanent form av metall, en kokill.

Bränsle av förkolnat stenkol som används i masugnar för att ge värme och reducera järnmalm till järn.

Sänkning av kolhalten i järnet genom att kolet förbränns med syre, ett av huvudstegen när råjärn blir stål.

Allroundtång med plana käftar, rörgrepp och avbitare.

Stålframställning i konverter där syrgas blåses ovanifrån samtidigt som inert gas blåses in underifrån för att röra om smältan.

Tillverkning av detaljer i fiberkomposit, där fibrer av glas eller kol byggs upp i lager tillsammans med ett härdande bindemedel.

Mått på hur mycket ett material motstår att tryckas ihop till mindre volym.

Glödgning där bandet passerar genom en ugn i en obruten linje.

Panelen där operatören styr och övervakar en maskin.

Beskriver svetsens ytform.

Mätmaskin som mäter en detaljs geometri med en sond i tre dimensioner.

Gränsen mellan två kristallkorn i en metall.

När en metall bryts ned genom kemisk eller elektrokemisk reaktion med omgivningen, till exempel rost på stål.

Ett materials förmåga att stå emot korrosion.

Utmattning som påskyndas av en korrosiv miljö.

Indelning av hål efter förhållandet mellan djup och diameter.

Spiralborr med kort längd som är styvare och ger bättre hålposition och mindre vibrationer än ett långt borr.

Hur atomerna är ordnade i en metall.

Ett materials förmåga att stå emot långsam deformation vid långvarig belastning och hög temperatur.

Valsverk med fyra valsar, där två mindre arbetsvalsar stöds av två större stödvalsar.

Fog där två delar möts i vinkel, till exempel T-fog eller hörnfog, och svetsen läggs i hörnet.

Borrning med ett rörformat borr som bara skär ut en ring och lämnar en kärna kvar.

Insatser, oftast av sand, som placeras i formen för att skapa hålrum och inre kanaler i gjutgodset.

Spetsigt verktyg som slås med hammare för att markera var ett hål ska borras.

Ljuskälla som ger en smal, intensiv och koherent ljusstråle.

Sensor som mäter avstånd med laser.

Handhållet mätinstrument som mäter avstånd med laser.

Den del av lasern där ljuset förstärks, oftast mellan två speglar, innan det lämnar lasern som en stråle.

Metod där en fokuserad laserstråle skär ut detaljer ur plåt eller rör.

Den samlade ljusstråle som lasern sänder ut.

Till skillnad från vanligt ljus har laserljus en enda våglängd, går i samma riktning och är koherent.

Svetsmetod där en laserstråle smälter samman materialet.

Trapetsformat spår eller fog som är bredare i botten än i öppningen, så att delarna inte kan dras isär.

Ugn där råjärn omvandlas till stål genom att syrgas blåses ned i smältan, vilket bränner bort kol och föroreningar.

Duplexstål med lägre halt av nickel och molybden.

Hylsnyckel med ledat handtag som går att vinkla för bättre åtkomst.

Tiden från beställning till leverans.

Blandning av en metall med ett eller flera andra ämnen för att få bättre egenskaper, till exempel stål (järn och kol) och mässing (koppar och zink).

Ämnen som tillsätts stål för att ge vissa egenskaper, till exempel krom för korrosionsmotstånd, nickel för seghet, molybden för hållfasthet vid hög temperatur och mangan för härdbarhet.

När ett företag tillverkar detaljer eller komponenter åt en kund efter kundens egna ritningar och specifikationer.

Utvärdering av en leverantör, till exempel kvalitet, leveranssäkerhet, pris, certifikat och ekonomisk stabilitet.

Hur beroende ett företag är av enskilda leverantörer.

Den temperatur över vilken en legering är helt smält.

Sammanfogning med lim eller strukturlim.

Lager som styr en rak rörelse med låg friktion, till exempel i maskinaxlar.

Elmotor som ger rak rörelse direkt, utan kulskruv.

Mätgivare som mäter rak förflyttning, till exempel maskinaxlarnas position.

Den elektriska urladdning mellan elektrod och arbetsstycke som ger värmen vid bågsvetsning.

Skyddsanordning med ljusstrålar som stoppar maskinen om någon bryter strålarna.

Att ljusvågorna svänger i takt med varandra.

Tång för att montera och demontera låsringar.

Tång som kan låsas fast i ett grepp och fungerar som en extra hand.

Hur mycket ett material förlängs per grad temperaturhöjning.

De grundläggande svarvoperationerna.

Svarvoperation där ett mönster pressas eller skärs in i ytan på en rund detalj för att ge bättre grepp, till exempel på handtag och rattar.

Handverktyg med en uppvärmd spets som används för mjuklödning, främst inom elektronik.

Ökning av hållfastheten genom att främmande atomer löses in i metallens kristallgitter och försvårar dislokationsrörelser.

Mått på hur starkt ett magnetfält är, mätt i tesla.

Hur lätt ett material leder magnetiskt flöde.

Att ett materials elektriska resistans ändras i ett magnetfält.

Att ett magnetiskt material ändrar form när det magnetiseras.

Större slagginneslutningar i stålet som kan försämra hållfasthet och bearbetbarhet.

Mätning av en maskins noggrannhet där maskinen kör en cirkel med ett mätdon mellan spindel och bord.

Dokument från materialtillverkaren som visar materialets sammansättning och egenskaper, till exempel enligt EN 10204.

Hur lätt ett material är att bearbeta skärande, med hänsyn till verktygsslitage, spånbildning, skärkrafter och ytfinhet.

Arbetsstyckets material påverkar val av verktyg, skärdata och kylning.

Skärande verktyg tillverkas av till exempel snabbstål, hårdmetall, cermet, keram, kubisk bornitrid och diamant.

Den största plåttjocklek som en metod och maskin klarar att skära med godtagbar kvalitet.

Hjälpmedel som visar när spindeln står exakt mot detaljens kant, så att nollpunkten kan ställas in.

Sensor som registrerar en händelse genom fysisk kontakt, till exempel en gränslägesbrytare.

Grundämne eller legering som leder ström och värme väl, är formbart och har metallisk glans, till exempel järn, aluminium och koppar.

Samlingsnamn för metoder som gör metaller hårdare och starkare, till exempel värmebehandling, deformationshärdning och utskiljningshärdning.

Mycket små borrar, ofta under en millimeter i diameter, för exempelvis elektronik, medicinteknik och finmekanik.

Mycket små slagginneslutningar i stålet som påverkar till exempel utmattningshållfasthet och polerbarhet.

Det minsta hål som kan skäras med god kvalitet, ofta i förhållande till plåttjockleken.

Sammanfogning med ett tillsatsmaterial som smälter under 450 °C, till exempel tenn.

Material som lätt magnetiseras och avmagnetiseras, till exempel i transformatorer och elmotorer.

Nyckel som drar åt skruvar och muttrar till ett bestämt åtdragningsmoment.

Sammansättning av detaljer och komponenter till en färdig enhet eller produkt.

Två sätt att fräsa.

Valsverk med många stödvalsar, till exempel för valsning av mycket tunna band i hårda material.

Rullbart band med mätskala för längre mått.

Stabilt, plant bord, ofta av granit, som används som referensyta vid mätning.

Fixtur som håller detaljen i rätt läge medan mätur kontrollerar mått och form.

Sensor som omvandlar en position eller förflyttning till en elektrisk signal.

Sensor som känner av ytan på en detalj vid mätning, ofta med en kula som registrerar kontakten.

Mätprob som sitter i maskinens spindel och mäter detaljen i maskinen, till exempel för att hitta nollpunkt eller kontrollera mått.

Dokumentation av uppmätta mått på en tillverkad detalj, jämförda med ritningens krav.

Linjaler med fina markeringar som läses av elektroniskt för att mäta position i maskiner.

Fastkroppslaser med en kristall av neodym-dopad yttrium-aluminium-granat.

Att placera detaljer så tätt som möjligt på en plåt inför skärning eller stansning, för att minska materialspillet.

Maskin som klipper ut former i plåt genom många små, tätt liggande stansslag.

Mekanisk sammanfogning där en nit förs genom hål i delarna och formas så att de hålls ihop.

Verktyg för att sätta blindnitar och nitmuttrar.

Ythärdning där kväve diffunderar in i stålets yta vid förhöjd temperatur.

Spänning som verkar vinkelrätt mot en yta, antingen som drag eller tryck.

Deformationshårdningsexponent, som visar hur mycket materialet hårdnar när det formas.

En mindre ädel metall, ofta zink, som korroderar i stället för den konstruktion den skyddar.

En förfrågan där inköparen ber en eller flera leverantörer om pris och ledtid för ett visst jobb.

Skruvar har olika spår och huvuden, till exempel spår, krysspår (PH/PZ), insex och torx.

När en detalj tas loss och spänns fast på nytt för att bearbeta en annan sida.

Handmaskin med ett blad som svänger snabbt fram och tillbaka, för sågning, skrapning och slipning i trånga utrymmen.

Slipmaskin där slipplattan rör sig i små svängningar, för finslipning av plana ytor.

När en metall reagerar med syre och bildar oxid, till exempel vid upphettning.

Den oxid som bildas på snittytan vid skärning med syre.

System där detaljer spänns upp på paletter som byts automatiskt i maskinen.

Ytan där formhalvorna möts.

Kemisk behandling av rostfritt stål som stärker det skyddande oxidskiktet och förbättrar korrosionsbeständigheten.

Det tunna oxidskikt som bildas på exempelvis rostfritt stål och aluminium och skyddar mot korrosion.

Hammare med en kil- eller spetsformad pen på ena sidan, för exempelvis plåtarbete.

Det första genomslaget i plåten innan själva skärningen börjar.

I svetsbeteckningar anger placeringen av symbolen om svetsen ska göras på den sida pilen pekar mot eller på motsatt sida av fogen.

Belagd elektrod som används vid manuell metallbågsvetsning (MMA).

Fräsning av plana ytor med en planfräs, ofta som första operation för att få en referensyta.

Slipmaskin för plana ytor, där detaljen ofta hålls av ett magnetbord och förs fram och tillbaka under slipskivan.

Gas som är så het att den blivit elektriskt ledande.

Skärmetod där en elektriskt ledande gas, plasma, smälter och blåser bort materialet.

Bestående formändring som finns kvar när belastningen tas bort.

Programmerbart styrsystem som styr maskiner och processer i industrin.

Svets där ett hål eller en slits i den övre plåten fylls med svetsgods, så att den fästs mot plåten under.

Samlingsnamn för metoder som formar och skär plåt, till exempel laserskärning, stansning, klippning och kantbockning.

Handverktyg för att klippa tunn plåt, rakt eller i kurvor.

Förhållandet mellan tvärkontraktion och förlängning när ett material dras ut.

Finbearbetning som ger en slät och blank yta.

Ställbar tång med flera greppvidder, ofta använd för rör och muttrar.

Maskinkonstruktion där verktyget sitter på en portal som rör sig över arbetsytan, vanligt i laser- och plasmaskärmaskiner.

Positiva skär har en skarp egg med positiv spånvinkel och ger lägre skärkrafter.

Positiva svarvskär skär lättare och passar finbearbetning och klena detaljer.

Program som översätter verktygsbanor från CAM till den kod en viss maskin förstår.

Production Part Approval Process, en godkännandeprocess från fordonsindustrin där leverantören visar att produktionen kan leverera enligt krav.

Gjutmetod där en vaxmodell kläs med keramik, vaxet smälts ut och metallen gjuts i hålrummet.

Gjutmetod där smält metall, oftast aluminium eller zink, pressas in i en stålform under högt tryck.

Gängor som formas genom att materialet trycks undan i stället för att skäras bort.

Gängtapp som formar gängan genom kallformning utan att skära.

Göt som gjutits i en form och sedan bearbetas vidare genom pressning eller smide.

Den kraft en press kan utöva eller som en operation kräver, ofta angiven i ton eller kilonewton.

Formning eller klippning av plåt i en press med ett verktyg.

Fräsning av kurviga ytor och former, till exempel i verktyg och formar, ofta med kulfräs.

Språk som används för att programmera CNC-maskiner, vanligen G-kod.

En första version av en detalj eller produkt som tas fram för att testa funktion och tillverkningsbarhet innan serietillverkning.

Två sätt att driva fram produkter.

Ytbehandling där ett färgpulver sprutas på detaljen och sedan härdas i ugn.

Gängmetod där gängan skapas med ett särskilt verktyg som först sticks ned och sedan vrids ett halvt varv.

Lokal korrosion som bildar små, djupa gropar.

Motståndssvetsning där två plåtar pressas ihop mellan elektroder och svetsas i en punkt med elektrisk ström.

Fog som bildas mellan två rundade ytor, till exempel två rör som ligger mot varandra.

Tång med långa, smala käftar för precisionsarbete och trånga utrymmen.

Rening av en metallsmälta från oönskade ämnen för att få rätt sammansättning och renhet.

Handhållen slipmaskin med rak spindel för slipstift och fräsar, ofta för avgradning och finslipning.

Avtal mellan köpare och leverantör som fastställer villkor för framtida beställningar under en viss period.

Kemisk process där syre tas bort från en metalloxid, till exempel när järnmalm omvandlas till järn i masugnen.

Den horisontella linje i en svetsbeteckning som symboler och mått placeras på.

När nya, spänningsfria korn bildas i en kallbearbetad metall vid uppvärmning.

Mätsystem som räknar förflyttning från en referenspunkt och måste referensköras efter start.

Rengöring och efterbearbetning av skadade eller smutsiga gängor med gängtapp eller gängsnitt så att skruvar går lätt.

Valsverk där materialet kan valsas fram och tillbaka i flera passager genom att valsarnas rotationsriktning byts.

Nyckel med sluten ring som greppar runt hela muttern och ger bra grepp.

Versionen av en ritning.

Spetsigt verktyg för att rita fina linjer på metall.

Svetsning som utförs av en industrirobot.

Snabb hårdhetsmätning där inträngningsdjupet mäts.

Rostfria stål som är anpassade för att behålla hållfasthet och motstå oxidation vid hög temperatur.

Stål med minst cirka 10,5 procent krom som bildar ett skyddande oxidskikt.

Upphettning av malm i luft för att ta bort svavel och andra ämnen innan den reduceras till metall.

Tillverkningsmetod för stora ihåliga plastdetaljer, som tankar och behållare, där plastpulver smälts i en roterande form.

Verktygsmagasin som roterar för att föra fram rätt verktyg till växlingspositionen.

Rotsträngen är den första strängen i fogens botten.

Rotsvulsten är det material som sticker ut på fogens baksida.

Halvfabrikat med runt tvärsnitt, till exempel för tillverkning av sömlösa rör.

Den första lasertypen, med en rubinkristall som aktivt medium.

Formning där plåtband successivt bockas till en profil genom att passera ett antal valspar.

Se glättvalsning.

Stål direkt från stålverket innan det gjutits och bearbetats vidare.

Smide där materialet sträcks ut genom att det pressas eller hamras så att det blir längre och tunnare.

Bockning av rör till önskad form i en rörbockningsmaskin, med eller utan dorn för att undvika att röret veckar sig.

Gängtapp för rörgängor, som kan vara cylindriska eller koniska för att täta.

Tång med kraftiga, räfflade käftar för att greppa runda rör.

Plastisk anisotropi, som visar hur plåt töjs i bredd jämfört med tjocklek.

Flera referenslinjer på samma hänvisningslinje, som anger flera svetsar eller svetssteg i en följd.

Gjutform av sand som formas runt en modell.

Gjutmetod där smältan hälls i en form av sand.

Modell av detaljen, i trä, plast eller metall, som används för att forma hålrummet i sandformen.

Ett materials förmåga att ta upp energi och deformeras innan det går sönder.

Brott som föregås av tydlig plastisk deformation.

Givare som känner av till exempel position, tryck, temperatur eller flöde och skickar signaler till styrsystemet.

Antalet detaljer som tillverkas vid samma tillfälle.

Elmotor med återkoppling som kan styras exakt i position, hastighet och moment.

Valsverk med sex valsar som ger mycket god kontroll av tjocklek och planhet.

Tång för att klippa tråd och kabel.

Verktygsmagasin som sitter vid sidan av maskinen och byter verktyg med en växlararm.

Material eller detalj som tillverkats genom sintring.

Stål tillverkat av pulver genom pressning och sintring.

Tillverkning där metall- eller keramikpulver pressas och värms under smälttemperaturen så att partiklarna binds samman.

Tång för att skala isoleringen av elkablar.

Nyckel med ställbar käft som passar muttrar i olika storlekar.

Mått på ett materials styvhet vid skjuvning.

Spänning som verkar parallellt med en yta och försöker få materialet att glida.

Handverktyg för att dra åt och lossa skruvar.

Maskin för att skruva snabbt, ofta med automatisk matning av skruv.

Verktyg för att tillfälligt pressa ihop och hålla delar, till exempel vid limning eller svetsning.

Kärl med eldfast foder som används för att transportera och behandla smält metall.

Ugn där stålsmältan i skänken värms och justeras till rätt sammansättning och temperatur före gjutning.

Verktyg som avverkar material genom att skära bort spånor, till exempel borrar, fräsar, svarvskär och gängtappar.

Inställningarna vid fräsning, främst skärhastighet, matning per tand, skärdjup och skärbredd.

Inställningarna vid svarvning, främst skärhastighet, matning per varv och skärdjup.

Benämningar på ett skärs delar och vinklar, till exempel egg, nosradie, spånvinkel, släppvinkel och spånbrytare.

Krafterna som uppstår när fräsen skär.

Hur långt verktyget sticker ut ur hållaren.

Vätska som kyler och smörjer vid skärande bearbetning och hjälper till att föra bort spånorna.

Skär av ett keramiskt-metalliskt material som ger fin ytfinhet och god formstabilitet vid finsvarvning och finfräsning av stål.

Det vanligaste skärmaterialet, av volframkarbid i en bindefas av kobolt.

Skär av keramiskt material som klarar mycket höga temperaturer och skärhastigheter, till exempel vid bearbetning av gjutjärn och värmebeständiga legeringar.

Skär med ett skikt av diamant som är mycket slitstarkt.

Skär av ett av de hårdaste materialen efter diamant.

Skär av ett höglegerat verktygsstål som är segt och lätt att slipa.

Platta halvfabrikat av stål eller aluminium som valsas vidare till plåt och band.

Borrmaskin med slagfunktion som gör det lättare att borra i betong och sten.

Tillsatser, till exempel kalk, som binder föroreningar så att de hamnar i slaggen.

Återvinning av metaller ur slaggen genom reduktion, så att värdefulla ämnen återförs till smältan.

Restprodukt som bildas när föroreningar binds upp vid smältning.

Provning där en provstav slås av med en pendel för att mäta hur mycket energi den tar upp, till exempel Charpy-prov.

Den energi ett material tar upp vid ett slagprov.

Hur lätt ett material är att slipa, till exempel hur snabbt slipskivan slits och hur lätt ytan blir bra.

Finbearbetning där en slipskiva avverkar små mängder material.

Ett materials motstånd mot nötning och slitage.

Tung hammare med långt skaft för kraftiga slag.

Vinkeln mellan skärets fria sida och arbetsstycket.

Bandslip med smalt band som når in i trånga utrymmen, till exempel vid svetsslipning.

Formning av metall med tryck eller slag, ofta i uppvärmt tillstånd.

Bredden på det material som försvinner i snittet.

Den temperatur under vilken en legering är helt stelnad.

Arbetet med att hitta, utvärdera och välja leverantörer.

Korrosion i trånga spalter, till exempel under packningar och i skarvar.

Borrar som tas fram för ett visst jobb, till exempel stegborrar med flera diametrar.

Maskin som driver in spik med tryckluft, gas eller el.

Vinkeln i borrets spets, ofta 118 eller 140 grader.

Den smala listen längs borrets spiral som styr borret i hålet och ger raka hål med god yta.

Borrning med spiralborr, där spånorna förs ut genom borrets spiralspår.

Borr där spetsen eller skären kan bytas när de är slitna, i stället för att hela borret slipas om eller byts.

Gängtapp med spiralformade spår som för spånorna uppåt ut ur hålet.

Fräsning där verktyget går i en spiral nedåt för att ta upp hål eller fickor.

Egenskap hos material som går sönder utan att först deformeras märkbart.

Brott som sker plötsligt utan märkbar deformation.

Benämningar som beskriver spånan, till exempel spåntjocklek, spånbredd och spånform.

Hur materialet formas till spånor när verktyget skär.

Att spånorna bryts i korta bitar i stället för att bilda långa band.

Indelning av spånor efter form, till exempel långa band, spiraler och korta spånor.

Möjligheten att följa en detalj eller ett material genom hela kedjan, från råmaterial till leverans.

Ämnen som finns i mycket små halter i en metall och som kan påverka egenskaperna, till exempel koppar och tenn i stål.

Fräsning av spår, till exempel kilspår och T-spår, med pinnfräs eller skivfräs.

Svarvning av spår runt en detalj, till exempel för låsringar och o-ringar.

Sprickbildning som uppstår när dragspänningar och en korrosiv miljö verkar samtidigt.

Den kraft som behövs för att stansa ett hål.

Metod där ett verktyg klipper ut hål eller former ur plåt.

Verktyg med stans och dyna som klipper ut eller formar plåt i en stans eller press.

Verktygsmagasin som står fast, där spindeln själv hämtar och lämnar verktygen.

Borr med flera diametrar i steg, som gör ett hål med flera diametrar eller en försänkning i samma moment.

Elmotor som rör sig i bestämda steg och kan positioneras utan återkoppling.

Standardformat för 3D-modeller som kan öppnas i de flesta CAD-program.

Elektrisk såg med ett smalt, fram och tillbaka gående blad för kurvor och utskärningar.

Processen där en foton får en exciterad atom att sända ut en likadan foton.

Mätmetod där ett mönster projiceras på en detalj och kameror registrerar hur det förvrängs.

Den spänning där materialet börjar deformeras plastiskt.

Riktning av plåt och band genom att materialet sträcks och böjs fram och tillbaka mellan rullar, så att det blir plant.

Formningsmetod där uppvärmd metall, oftast aluminium, pressas genom ett munstycke så att den får en profil med konstant tvärsnitt.

Smide där en stång pressas ihop på längden så att den blir tjockare på ett ställe, till exempel för skallar på bultar.

Den elektronik och mjukvara som styr en maskin, till exempel CNC-styrning.

Linjal av stål med fin gradering, används för mätning och uppritning i verkstad.

Uttjänt stål som samlas in och smälts om, främst i ljusbågsugnar.

Svarv som automatiskt matar fram stångmaterial och tillverkar detaljer i serie utan att operatören behöver ladda varje detalj.

Brotsch där diametern kan justeras, så att samma verktyg kan användas för olika mått eller efterjusteras vid slitage.

Del i en svarv som stöder den fria änden av en lång detalj med en dubb, så att detaljen inte böjer sig.

Förening av svavel och en metall, till exempel mangansulfid i stål.

Austenitiskt rostfritt stål med hög halt av molybden, nickel och kväve, för mycket korrosiva miljöer.

Duplexstål med hög halt av krom, molybden och kväve.

Att materialet krymper när det svalnar efter gjutning eller svetsning.

Bearbetning där både detaljen och fräsen roterar.

Skärande bearbetning där arbetsstycket roterar och ett verktyg formar det.

Gängning i svarv där ett gängskär följer en spiralbana i flera passager.

Svarvning passar roterande detaljer, eftersom detaljen roterar.

Geometrin på ett svarvskär, till exempel ställvinkel, spånvinkel, släppvinkel och nosradie.

Verktyg för svarvning, oftast en hållare med ett utbytbart skär.

Hur väl ett material kan svetsas med god kvalitet utan sprickor eller andra defekter.

Det sätt som en svets beskrivs på en ritning, med referenslinje, pil, grundsymbol, tilläggssymboler och mått.

Avgränsad arbetsstation, ofta med robot, fixturer och skydd, där svetsning utförs.

Skyddshjälm med filterglas som skyddar svetsarens ögon och ansikte mot ljus, strålning och sprut.

Sammanfogning av metall genom att materialet smälts ihop.

Standard som styr hur svetsning ska utföras, beskrivas och kontrolleras, till exempel ISO 3834 för kvalitetskrav och ISO 2553 för svetssymboler.

Spetsigt verktyg för att göra hål eller märken i mjuka material.

Rostfritt stål med tillsats av molybden som ger bättre motstånd mot korrosion, till exempel i kloridmiljö.

Kapning av stång, rör och profiler till rätt längd, ofta som första steg innan bearbetning.

Smide där uppvärmd metall formas mellan två verktyg, sänken, som har detaljens form.

Cirkelsåg som kan sänkas ned i materialet för att börja ett snitt mitt i en skiva.

Ythärdning där kol tillförs stålets yta innan härdning.

När den färdiga stålsmältan töms ur ljusbågsugnen till en skänk.

Skärning där materialet smälts, förbränns eller förångas med värme, till exempel laser-, plasma- och gasskärning.

Sprickbildning som uppstår av upprepade temperaturväxlingar, till exempel i formverktyg och motordelar.

Uppställning för att prova en produkt eller komponent under kontrollerade förhållanden.

Kraftig elektrisk såg med fram- och återgående blad, för rivning och grov sågning.

Symbol som kompletterar grundsymbolen och anger exempelvis att svetsen ska vara plan, konvex, runtomgående eller utföras på montageplats.

Den tillåtna avvikelsen från ett mått på ritningen, till exempel ±0,05 mm.

De måttavvikelser som är rimliga vid laser-, plasma- eller gasskärning.

Järnvägsvagn med eldfast foder som transporterar smält råjärn från masugnen till stålverket.

Beskrivning av hur många energinivåer som används i laserprocessen.

Mätprincip där avståndet räknas ut med hjälp av vinkeln mellan en ljuskälla och en sensor.

Lätt valsning av plåt efter glödgning som ger rätt planhet och yta och tar bort sträckgränsfenomen.

Ytbearbetning där detaljer roteras eller vibreras tillsammans med slipkroppar för att avgrada, runda kanter eller polera många detaljer samtidigt.

Den högsta tryckspänning ett material tål innan det går sönder.

Formning där en roterande plåtrondell trycks mot en form med ett verktyg, så att den får en rotationssymmetrisk form som koner och kupoler.

Sensor som mäter tryck i gaser eller vätskor.

Spänning som trycker ihop materialet.

Valsad tråd som är upprullad till en rulle.

Den tunna tråden, oftast av mässing, som fungerar som elektrod vid trådgnistning.

Variant av gnistbearbetning där en tunn tråd används som elektrod för att skära ut konturer med mycket hög precision.

Hopfällbar mätsticka, ofta två meter lång.

Mått som anger svetsens storlek i tvärsnitt, till exempel a-mått för kälsvetsar.

Hur plåtkanterna formas före svetsning, till exempel I-, V-, Y-, U- och J-fog.

Det finns många tejper för olika ändamål, till exempel maskeringstejp vid lackering, eltejp, aluminiumtejp och dubbelhäftande tejp.

Fräsning av T-formade spår, till exempel i maskinbord, med en särskild T-spårsfräs.

Ett företag som levererar detaljer, komponenter eller tjänster till ett annat företags produktion.

Verktyg som vidgar eller jämnar ut ett befintligt hål.

Bearbetning som vidgar ett befintligt hål till större diameter.

Ett materials eller ett skärs motstånd mot att små flisor bryts loss från eggen eller ytan.

När ett material går sönder efter många upprepade belastningar, även om varje belastning är under sträckgränsen.

Brott som uppstår efter upprepad belastning.

Den spänningsnivå under vilken ett material kan belastas ett mycket stort antal gånger utan att gå sönder.

Den spänning ett material tål under ett visst antal belastningscykler.

Härdning där små partiklar bildas i materialet vid åldring och gör det starkare.

Utvändig svarvning bearbetar detaljens yttersida, invändig svarvning bearbetar hål och borrade ytor inuti.

Fog med rundad botten som kräver mindre svetsgods än en V-fog i tjockt material.

Nyckel med öppen ände som kan sättas på muttern från sidan.

Kombinationsnyckel med öppen ände i ena änden och ring i den andra.

Ett utrymme med mycket lågt tryck.

Behandling av stålsmälta under vakuum för att ta bort gaser som väte och kväve.

Formning där en uppvärmd plastskiva sugs mot en form med vakuum.

Tillverkning av kugghjul och splines där en valsfräs roterar synkront med detaljen och successivt skär fram kuggarna.

Göt avsett att valsas till plåt, band eller profiler.

Formning där metall passerar mellan roterande valsar för att bli tunnare eller få en viss profil.

Valsverk delas in efter hur många valsar de har och hur de är placerade, till exempel duo-, kvarto-, sexvals- och mångvalsverk.

Plastisk bearbetning av metall över rekristallisationstemperaturen, till exempel varmvalsning och smide.

Förzinkning där stålet doppas i smält zink.

Ett materials hållfasthet vid förhöjd temperatur.

Verktyg med en vätskefylld libell som visar om en yta är vågrät eller lodrät.

Skärmetod där en vattenstråle under mycket högt tryck, ofta med slipmedel, skär materialet.

Mätning av verktygens längd och diameter utanför maskinen innan de används.

Mätning av verktygens längd och diameter med en laserstråle direkt i maskinen.

Magasin i form av en roterande karusell där en verktygsmaskin förvarar sina verktyg.

Maskiner som bearbetar material, till exempel svarvar, fräsmaskiner, borrmaskiner och slipmaskiner.

Sensor i maskinen som mäter verktygens längd och diameter och upptäcker brott.

Roterande verktygshållare i en svarv där flera verktyg sitter monterade och kan vridas fram snabbt.

Tillverkning av de verktyg som används i produktionen, till exempel formsprutningsverktyg, pressverktyg och fixturer.

Byte av verktyg i en maskin, manuellt eller automatiskt.

Verktygshållare med inbyggd dämpning som minskar vibrationer vid långa utstick och ger bättre ytfinhet.

Hårdhetsmätning där en diamantpyramid trycks in i materialet.

Hur mycket snittytan avviker från att vara vinkelrät mot plåten.

Verktyg för att mäta och rita räta vinklar.

Handhållen slipmaskin med roterande skiva för att slipa, kapa och rensa metall.

Snabb metod för att tillverka utvändiga gängor där flera skär i en ring roterar runt detaljen.

Spänning som uppstår när en detalj, till exempel en axel, vrids.

Ytbehandling där flytande färg sprutas eller penslas på detaljen.

Utbytbart skär med flera eggar som kan vändas när en egg är sliten.

Plast som härdar genom en kemisk reaktion och inte kan smältas om, till exempel epoxi och fenolplast.

Hur bra ett material leder värme.

Verktyg som blåser het luft, till exempel för att krympa krympslang eller lossa färg.

Området intill ett snitt eller en svets där materialets struktur ändrats av värmen, utan att det smält.

Stumfog där båda kanterna fasas så att fogen bildar ett V.

Frässkär med en extra plan egg som jämnar ut ytan.

Svarvskär med särskild geometri som ger bättre yta vid samma matning, eller samma yta vid dubbel matning.

Behandling av en detaljs yta för att skydda mot korrosion, ge ett visst utseende eller förbättra egenskaper.

Mått på hur slät en yta är, ofta angiven som Ra-värde i mikrometer.

Se ytfinhet.

Ytfinheten efter fräsning, som påverkas av matning per tand, skärets geometri, vibrationer och verktygets slitage.

Ytfinheten efter svarvning, som främst styrs av matningen och skärets nosradie.

Borttagning av ytdefekter på göt och ämnen, till exempel genom slipning eller flamning, innan de valsas vidare.

Förändringar i materialets yta efter bearbetning, till exempel restspänningar, deformationshärdning och värmepåverkan.

V-fog med en rak del, rotsida, i botten.

Det antal detaljer en köpare räknar med att behöva under ett år.

Ytterligare pressning av en sintrad detalj för att få bättre måttnoggrannhet eller högre densitet.

Omsmältning av aluminiumskrot till ny metall.

Handhållen fräsmaskin för att fräsa kanter, spår och profiler i trä och plast.